Jag har väl ungefär full
koll på Europes första tre plattor, eller den andra (Wings of Tomorrow) och tredje (The Final Countdown) i alla fall. Efter dessa blir det ett svart
hål och jag har ingen aning om hur de plattor som finns mellan den här och dem
låter vilket gjorde att jag åtnjöt en positiv överraskning av den här. Det är
inte längre hårdrock utan snarare tyngre rock med influenser från hårdrocken eller
till och med Metal i ett par av de absolut tyngsta låtarna. Borta är i alla
fall den popigare variant av Glam Metal som utgjorde de tidiga plattorna och
det här låter rejält mycket mognare nu än när det begav sig. Det är medryckande
låtar med arrangemang som sätter sig redan efter ett par genomlyssningar, utan
att för den skull vara så förutsägbart att det blir tråkigt. John Norum är tillbaka i bandet
efter arton års frånvaro och det var kanske den vitamininjektion som så väl
behövdes? I vilket fall är det här helt klart ett intressant album som kanske
till och med kan sträcka ut sig till lyssnare som normalt inte skulle se åt Europe två gånger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar