Jag skriver i texten nedan att jag slutade köpa skivorna efter den tredje. Det är sant, men det är också sant att jag, sedan jag skrev texten, har införskaffat allt med bandet om numera har rätt bra koll på hela diskografin!
Mitt
intresse för W.A.S.P. falnade egentligen ganska snabbt
och jag har mycket liten relation till vad som gjordes efter de första två
plattorna och jag slutade köpa dem efter den tredje – Inside the Electric Circus, vars turné jag också bevittnade
live. Hur som helst så tyckte jag att det redan på dessa album började gå utför
och även om debuten var fulländad, rå heavy metal så verkade det som om finlir
var det Blackie Lawless och grabbarna egentligen ville
syssla med och inte de enkla låtar med raka riff som karaktäriserade den första
plattan. Nåja… Jag kom i alla fall över den här plattan och ville höra vad mina
gamla idoler hittat på sedan sist. Det är deras sjätte studioalbum, eller Blackies studioalbum egentligen, för det
är han som sköter showen och ingen av de andra originalmedlemmarna finns längre
kvar. Hur som helst så blev jag väldigt positivt överraskad av de medryckande
melodierna, även om de ingalunda är lika raka och enkla som på debuten. Blackie är en riktigt duktig sångare och
han förmedlar känslan i musiken väl. Det är kontrollerad heavy metal och man
kan inte låta bli tycka om det. Dessutom innehåller plattan en riktigt trevlig
ballad, i ordets mest ambitiösa form och det är något jag aldrig hört Blackie framföra förr. För jag räknar
inte Sleeping
in the Fire
och liknande som regelrätta ballader. Ambitionen att chocka, som var så
övertydligt närvarande i bandets tidigaste period verkar helt borta och jag
tycker det klär musiken att ha denna, lite mer mogna, approach. Innehåller
också lyssningsvärda versioner av Tie Your Mother Down av Brian
May
och AC/DC:s Whole Lotta Rosie och överlag en riktigt bra
platta faktiskt!
8/10
