Jag var egentligen för ung för
att förstå det här bandets storhet när de slog igenom i början av åttiotalet.
Men om man lyssnar idag, med all den insikt inom olika områden som man
tillskansat sig genom årens lopp är det inte svårt att förstå varför de här
fyra ungdomarna från Stockholmstrakten etsade sig fast i musikhistorien.
Tematiken känns otroligt äkta och behandlar sådana problem och frågeställningar
som hör ungdomen till. En egen plats i samhället, rätten att få vara den man är
och så vidare. Killarna var vid den här tidpunkten mellan 14 och 17 år och kanske
inte spelar musik bäst i världen rent tekniskt, men inlevelsen är det som sagt
inget fel på! Det är texter från ungdomens synvinkel sett och albumet
innehåller ett flertal av de allra bästa låtar från Noice karriär, där I Natt é Hela Stan Vår och En
Kväll I T-Banan kanske är de allra mest kända. Viktiga, ur ett
utanförskapsperspektiv, får väl också Jag Vill Inte Va' (Som Alla Andra)
och Jag
Kommer Inte In anses vara men överlag är det alltså uppväxtproblematik
det handlar om.
