Tacka vet jag upptäckarglädjen! Annars hade jag aldrig upptäckt Eric Bibb. Det handlar om blues, men på ett mycket sparsamt sätt. Det är inga svulstiga orkestreringar eller något annat som stjäl uppmärksamheten från musicerandet. Allt som behövs är Bibbs mjuka och inlevelsefulla röst och hans akustiska gitarr. Ett och annat munspel finns väl också men det är fortfarande så där folkligt och återhållsamt. Något som passar bättre på en rökig klubb än på konsertarenorna. Jag gillar det här och kommer att utforska denne man vidare. Bara det att han tydligen är bosatt i Finland gör ju honom intressant!
