Det här är väl tredje skivan med Overkill som jag skriver om tror jag. Det är ett band som det,
mycket beroende på basisten DD Verni,
är lätt att känna igen. De har helt klart ett speciellt sound. Jag har tidigare
refererat till dem som spelades teknisk Thrash Metal men jag tycker inte det
stämmer. Jag får väl skylla på att jag var ung och oerfaren när jag skrev det.
Snarare skulle jag vilja kalla det här för tämligen traditionellt när det
gäller Thrash Metal.
Det är dessutom välproducerat ljud på plattan och faktiskt
det bästa jag har hört Overkill
göra. Jag har förstås inte alla deras skivor men av det jag har hört är det här
det mest genomarbetade albumet! Det finns onekligen meolider om sätter sig
efter bara några få genomlyssningar och det tillhör väl inte vanligheten på
Thrashscenen.
Den här utgåvan av skivan innehåller dessutom två
bonusspår, varav det ena är en Nazareth cover – Miss Misery. Den andra, The
Fight Song, passar inte riktigt in i konceptet och det är lätt att förstås
varför den hamnat som bonusspår. Den är lite för melodiös för att riktigt passa
in. Med aningen annorlunda sound hade den kanske platsat på en skiva med Alestorm eller liknande. Inte för att
det handlar om ett pirattema men det är som sagt mer Heavy Metal än Thrash.
Inget fel i det men den passar som sagt inte riktigt in i helheten.
8/10
