Jag har ofta klankat ner på Uggla, åtminstone på hans senare skivor men den här är riktigt bra! Den tillhör visserligen inte de senare skivorna heller och innehåller en Uggla som faktiskt sjunger och inte bara gapar ut sina texter som senare mer eller mindre blev fallet. Det är humor i texterna och jag gillar det här. Det är väl inte så upproriskt som Uggla i yngre dar men heller inte så snällt som han senare kom att bli. En av de bättre Ugglaplattorna i mina hyllor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar