Nytt från THUNDER!!

Jag som trodde att brittiska THUNDER hade lagt karriären på hyllan och så kommer de med ett nytt album! Detta ska införskaffas!

Release 20150213

Recension: Thunder – Backstreet Symphony – 1990

Jag har väl skrivit om ett eller två album av Thunder sedan tidigare tror jag men jag räknar ändå bandet som en relativt ny upptäckt! Det här är deras debutalbum och det är fantastiskt bra! Trots det kan jag inte säga att det sätter sig särskilt väl, det är som att lyssna på ett nytt album varje gång man sätter på skivan igen, det är väldigt lite som fastnar. Det är förstås beklagligt att melodierna inte tycks vara tillräckligt starka för att bli igenkänningsbara på den nivån att man genast kan sjunga med i dem, undantag finns förstås.

Men jag kan inte se det enbart negativt! Plattans andrahandsvärde blir förstås större om man upplever att man lyssnar på den för första gången varje gång man sätter på den. Det här är faktiskt lite knepigt. Jag vet inte riktigt var jag ska placera in det här fenomenet på betygskalan eftersom jag aldrig tidigare har råkat ut för det. Men musiken är fantastisk klassisk hårdrock som ligger någonstans i gränslandet mellan vad Foreigner och Queen skulle kunna låta som om man korsade dem. Det är mycket ballader och så vitt jag förstår är Thunder kända för just sina ballader.

Jag kan inte annat än att tycka om det här – mycket och jag sktrutar i de problem som jag tidigare konstaterat och har bestämt mig för att det här faktiskt är riktigt bra och förtjänar ett högt betyg!

8/10

Recension: Thunder – Laughing at Judgement Day – 1992

Thunder

Laughing at Judgement Day

EMI: 7999092

Thunder är ett band som jag först fick nys om förra året. Det var inte den här skivan men jag insåg snabbt att jag var tvungen att utforska bandet mera och på den vägen är det. De som känner mig vet förstås om att jag måste införskaffa ’allt’ när jag väl intresserar mig för något och det är väl den ambitionen som gäller även här.

Musikaliskt handlar det om en mjukare form av hårdrock får man nog säga. Det ligger lite åt FM-rock hållet utan att för den delen ta steget fullt ut. Trots detta är Thunder kanske främst ett ballad band. De lyckas alltid sätta den där känslan i det hela och det är en fröjd att lyssna på Danny Bowes’ röst. Skalorna påminner en hel del om dem David Coverdale levererar i Whitesnake men jag vill nog trots allt hålla Coverdale för den skickligare sångaren av de två. Detta innebär inte att det finns några brister hos Danny Bowes och inte heller att det är något fel på gitarristen Luke Morleys låtar. Nästan hela albumet är skriven av honom med undantag av ett par låtar.

Grejen med Thunder är att det aldrig är sämre än bra, inte det jag har hört hittills i alla fall. Detta innebär förstås att vissa låtar och skivor ändå är bättre än andra och det här är en av de skivor som kanske inte toppar alla andra. Det är fortfarande bra och fina melodier med bluesskalor i melodin och soundet är klockrent men det brister lite i det där sista som är så svårt att sätta fingret på.

Vidare är det en ganska lång skiva men för ovanlighetens skull börjar man inte skruva på sig efter att det har gått en timme. Annars kan det ju ofta vara så att man inte riktigt orkar med för mycket musik, att det blir en aning tjatigt efter ett tag och att man helt enkelt valt att fylla ut skivan med material som inte riktigt håller måttet. Så icke här, jag tycker att materialet håller en hög klass och det finns inga direkta besvikelser någonstans.

7/10