Shunk – All They Say – 2016

Nej, Punkrock är inte det mitt hjärta vurmar mest för. Men eftersom det rör sig om en EP med 5 låter kan jag stå ut att lyssna på den. Jag kan till och med stå ut att lyssna flera gånger eftersom jag är på resande fot. Dessutom kan jag faktiskt till och med drista mig till att skriva några rader om mina upplevelser vid lyssnandet. För mig låter det som att det är ett ganska typiskt album i genren, varken bättre eller sämre än något annat. Det är mycket aggressivitet inbäddat i låtarna som sig bör men jag antar att jag är för gammal för att riktigt uppskatta skramlandet till fullo.

Jag vet inte om det är jag som överanalyserar med i flera passager tycker jag mig känna igen andra låtar och grupper. Det första jag lade märke till var en ackordsprogression som förde mina tankar till Motörheads Killed by death. Om detta är en slump eller inte kan väl bara grabbarna själva svara på. Dock hittade jag snabbt något som fick mig in på tankar om Pointer Sisters och I’m so Excited. Detta avfärdar jag utan vidare som en slump och är väl medveten om att det fåtal sekunder som denna förnimmelse varar, känns betydligt längre än den faktiskt mätbara tidsperioden.

På det hela taget är jag nöjd med EP:n. Jag tror att de som diggar genren också kommer att digga det här bandets alster. Övertygad är jag också om att Shunk kommer att utvecklas och släppa mer komplex musik i framtiden. Det här är startpunkten men inte målen på den musikaliska resan.

Sven-Holger – Ballader på svenska – 2016

Om jag minns rätt var det ungefär ett år sedan jag först hörde talas om Sven-Holger Rosenvinge. Han sjöng då på engelska och jag vet inte varför jag inte skrev om honom då. Kanhända var det en personlig svacka för egen del snarare är Sven-Holgers musikaliska kvaliteter. När jag hör honom på detta svenskspråkiga album råder det ingen som helst tvekan om att jag måste utforska honom och hans musik vidare. Det här är precis vad det låter som på titeln, ballader på svenska. Och om vi skärskådar vad ordet ballad egentligen betyder: dansvisa; numera i allm.: i folkviseton hållen episk-lyrisk dikt, oftast med sagolikt, dystert l. vemodigt innehåll; äfv. om musikl. sångstycke af dylik karaktär. (SAOB), inser vi att biten folkviseton och episk-lyrisk text är synnerligen sann när det kommer till Sven-Holgers musik.

Jag gillar det här skarpt. Det är lågmält och sparsmakat. Texterna är som sagt fantastisk och jag kan lyssna om och om igen på de fem låtarna albumet innehåller om och om igen och jag känner ingen tillstymmelse till att tröttna än så länge. Jag tror på det Sven-Holger sjunger om. Det låter som helt och hållet innerligt och dessutom med en tonsäkerhet som de flesta sångare bara kan drömma om. Jag gillar det här skarpt, det är intressant och vackert. Jag blir lugn och tillfreds av att lyssna. Riktigt bra!

8/10

Ella Rammelt – Doften av Dig – 13 åring som imponerar!

Den som inte drivit en blogg vet inte hur mycket jobb som verkligen ligger bakom. Det som till synes kan verka som några få enkla rader har oftast en hel del tankeverksamhet bakom sig. I synnerhet om det handlar om att tycka till om något; att recensera innebär att sätta sig in i det man ska uttrycka sin åsikt om. Det innebär också att man måste ha något man tycker är mödan värt att sätta sig in i. Det är nästan det svåraste. För om man har fullt upp med en massa olika projekt vill det till att det finns ett solitt intresse som fångar uppmärksamheten. Därför är det så bra när man får tips i mejl. Mycket försvinner utan att det finns tid och lust att gräva djupare. Men så ibland, once in a blue moon, kommer det något man bara måste ge sin uppmärksamhet!

För någon vecka sedan fick jag Doften av Dig tillskickad mig med ett nytt stjärnskott, den trettonåriga Ella Rammelt. Jag smälte direkt! Det är inte en musikalisk stil som egentligen tilltalar mig speciellt. Jag skulle kalla det för radiovänlig pop och sådant går det tretton på dussinet av för mig. Men det här sticker ut. Och det sticker inte ut för att låter är speciellt bra. Det är helt ok, absolut. Men inget som är genialiskt på något sätt. Men rösten som framför fångar mitt intresse. Ella Rammelt är tretton år. Hon har en röst som är 6000 % mognare är de flesta i hennes ålder. Naturligtvis är det bara ett sätt för mig att utrycka någon form av kvalitativ idé om min uppfattning. Lite skämtsamt, om än väldigt torr humor.

Men lyssna själva så får ni höra. Var tror ni denna sångfågel befinner sig om 5 år? Vi har en ny världsstjärna på gång här, sanna mina ord. Hade jag inte varit så förtjust i min hatt skulle jag kunna äta upp den om inte hon har en grammis inom ett par år, om hon inte deltar i melodifestivalen året hon har åldern inne. Listan kan göras hur lång som helst. Fantastiskt!

Spotify: Ella Rammelt