Jag skrev om det här bandets debutalbum – Rock Royale – för ett par år sedan. Jag
var helt tagen och även om jag inte riktigt hade koll på bandets påstådda
influenser (jag hade faktiskt aldrig hört Hellacopters!!)
fullt ut kunde man höra en spelglädje som infinner sig väldigt sällan. Sedan
dess har Burn hunnit byta och lägga
till medlemmar, dessutom bytt bandnamnet till Burn GBG och nu har de alltså kommit med nya alster, en EP!
Det var med spänd förväntan jag tog mig an skivan. Medlemsbyte,
speciellt när det gäller sången kan bli riktigt förödande, det kan också bli riktigt
bra. Ta till exempel Iron Maiden som
jämförelse, det var inte förrän Bruce Dickinson kom med som det tog fart på allvar. Nu menar jag inte att det
skulle finnas någon likhet rent musikaliskt mellan Burn GBG och Iron Maiden.
Det gör det verkligen inte. Däremot finns det helt klart influenser från
garagerockstidens Alice Cooper och
nämnda Hellacopters. De senare är
nog den största influensen faktiskt!
Enligt egen utsago är Burn GBG i första hand ett liveband och det var ett sådant
ambitionen från början var att bli. Jag har inte haft nöjet att beskåda dem
levande men jag hyser inga som helst tvivel om att det är deras främsta
egenskap. Här är fyra låtar att lagga till repertoaren som säkerligen passar på
scen. Jag gillar det här mycket! Det är inte mycket krusiduller utan mest pang
på rödbetan rock n’ roll. Det är lite tyngre ljudbild än på debuten och det är
väl inte så konstigt eftersom man numera har utökat med ytterligare en
gitarrist. Det låter lite så där småpunkigt och livekänslan är fantastisk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar