Det känns som om det musikaliskt
sett är en återgång till den tidiga Winnerbäck
här. Borta är den typ av musik som gjorde att jag verkligen uppskattade de
senaste skivorna Vatten Under Broarna och Daugava så mycket medan den som
favoriserar till exempel Söndermarken torde finna sig väl till
freds. På något sätt känns som om man redan hört melodierna även om man inte
kan sätta fingret på var man hört dem förut. Detta betyder förstås inte att
melodierna är dåliga på något sätt och att de inte trivs i öronen, för Winnerbäck levererar dem på ett sånt
sätt att de fortfarande är intressanta och bär hans texter framåt, men man
mister tyvärr lite av översakningselementen i musiken. Man får ungefär det man
förväntar sig och inget mer, och inget mindre för den delen i och för sig!
Totalt sett blir dock det här en besvikelse och en tillbakagång i
utvecklingsprocessen för Lars Winnerbäck. Liksom Daugava är Tänk
Om Jag Ångrar Mig Och Sen Ångrar Mig Igen inspelad på Irland även om
det inte hört lika tydligt den här gången. Inspirationen från det irländska
arvet är som bortblåst, men någonstans ska ju skivan spelas in.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar