Mariah Carey - Mariah Carey

Efter att ha lyssnat på Mariah Careys debutalbum, eller första halvan av det, var jag på vippen att ge upp och bara skriva att jag verkligen försökte här. För tilltalande är det sannerligen inte! I små doser står jag ut med det och faktum är att om man lyckas lida sig igenom första halvan finns det ett par låtar som är anständiga på den andra. Det värsta är att jag har ytterligare ett album som måste gås igenom, men jag tar det senare...

Daniel Lindström - Daniel Lindström

Daniel Lindström vann Idol över Darin, men sedan har det varit tyst. I alla fall om man som jag inte har förljt med särsklit noga vad som hänt. Skivan är faktiskt OK men den blir lite påträngade framåt slutet och materialet hållet inte hela vägen Daniels röst är det inget fel på men det blir lite långrandigt. Kan passa som bakgrundsmusik kanske.

Grandaddy - The Sophtware Slumo

Om man får gå efter omslaget och bilder innen i textbladet borde det här handla om datorgenererad musik. Lyssnar man är det inte alls lika uppenbart men det låter onkligen konstruerat! Att kalla det för regelrätt electronica vore fel men det är otvivelaktigt en ingrediens i det hela. Men faktum är att jag inte riktigt vet hur jag ska klassificera det, annat än som alternativ musik så jag får nöja mig med det. Den kommer förmodligen att samla damm i hyllan hädanefter...

Dilba - Dilba

Dilba känner väl de flesta till, åtminstone som namn. Jag själv hade ingen direkt koll på hur hon lät dock... Första plattan införkaffades och jag kan konstatera att det inte är musik som passar mig. Hon har onekligen en bra och speciell röst men absolut ingen attyítyd och det är lite för homogent för mig. Allting ligger på rätt stålle och det är i princip synonymt med en smula tråkigt för mig. Ibland påminner det lite om Jennifer Davids, som jag verkligen gillar men det är betydligt mer R&B här, av det långsammare slaget.

Stefan Andersson - Walk Right On

Ytterligare en skiva som numera finn i min referensram och som jag tidigare inte har så bra koll på. Det handlar om helt ok rock, kanske lite popig emellanåt men inte så mycket att det kan rubriceras som pop överhuvudtaget. Kommer att spelas igen och kan möjligen växa något.

Jessica Folcker - Jessica

Jag vill minnas att jag har sett Jessica Folcker live under visfestivalen i Västervik men jag kan ju förstås blnda ihop henne med någon annan. Hur som helst tycker jag inte att den här skivan passar in under benämningen visor. Det är snarare ordinär popmusik, som för mig inte är speciellt minnesvärd. Hon gör det hon ska och så, men det finns inget som påverkar mig utom möjligen ett par av låtarna i början som håller en något högre klass.

Wrecks - Wrecks


Ytterligare en skiva som införskaffades genom Ginzas 10-pack.. Mina förväntningar var därför inte höga men faktum är att det här inte alls var det som jag hade förväntat mig. Jag trodde det var ganska slätstruken pop-rock av killar som spelar hellre än bra men det jag fick var något helt annat. Man skulle väl kunna säga att Wrecks uppenbarligen har lyssnat en del på Hellacopters och deras imitation är riktigt bra! Jag håller dock fortfarande Burn högre, bandet som fick mig att upptäcka Hellacopters.

Macy Gray - The Sellout

Jag har sedan tidigare Macy Grays första album On How Life Is, som är helt ok men verkligen inte fulländat. Detta är hennes senaste och det är alldeles fantastikt! Musikaliskt är det kanske lite mindre R&B och mera soul här än på debuten och jag vet inte om det är detta som tilltalar mig. Hur som helst har Macy en elldeles bedårande röst med både personlighet och uttryck!

Joan Baez - Day After Tomorrow

Faktum är att jag aldrig tror att jag har lyssnat på Joan Baez tidigare. Det hålet är nu uppätet och hon finns i och med den här skivan i min referensram. Att det rör sig om Folk råder det ingen tvekan om och jag får lite vibbar av Buffy Sainte Marie när jag lyssnar. Tyvärr finner jag Joans röst alldeles för släpig för att tillfredställa min smak. Det är heller inte särskilt tilltalande och minnesvärda melodier. I stort sett lite för entonigt för mig, men det har något som jag inte kan sätta fingret på. Fler genomlyssningar får avgöra!

Steve Winwood - Refugees of the Heart

Den här skivan har jag faktiskt skrivit om tidigare på annan plats. Då hade jag lyssnat på sambon vinyl av densamma. Den här gången är det CD som har varit formatet. Jag tyckte att jag kände igen omslaget men kunde inte placera var jag hade sett det någonstans, varvid denna införkaffades. Vad jag tyckte förra gången har jag ingen aning om... Det var väl ok den här gången i alla fall. Vi kan väl kalla det för rock eller bluesrock med inslag av soul eller så kanske. Totalt sett ingen höjdare men kan kanske växa!

Eva Cassidy - Eva by Heart

Inget som jag hade det minsta koll på! Jag antar att den blues som framförs går under subgenre Chicago Blues men jag är ingalunda säker på det påståendet. Det ligger också nära jazzen och i viss mån gospel. Lite för seg för min smak då stilen i sig inte tilltalar mig nämnvärt. Jag tycker också att Eva är aningen för skönsjungande för att göra riktigt intryck på mig. Det blir lite teknik på bekostnad av inlevelse tycker jag.

Seasick Steve - I Started out with nothing and still got most of it left

Jag har stora problem när det gäller att kategorisera olika former av blues. Jag hör såklart skllnaderna men vilka artister som hur till vilken subgenre har jag svårt för att avgöra. Jag ska nog utbilda mig lite mera där! Hur som helst var det här ett riktigt bra album, klart mycket bättre än min första bekantskap med Seasick Steve - The man from another time. Det påminner lite om Ben Prestage kan man kanske säga, fast inte lika komplext.

Joanne Shaw Taylor - White Sugar

Det här var en skiva som jag egentligen itne någonting om. Det vill säga varken skivan eller artisten. Jag tyckte efter omslaget att det skulle vara någon gitarrrock eller så med lite röj i! Jag hade förstås helt fel för det här är inte rock överhuvudtaget utan blues! Och det är riktigt bra blues också! Joanne är något så ovanligt som en kvinnlig bluesgitarrist och hon är riktigt vass på guran också! Inte för att sången fungerar dåligt men det är helt klart gitarrens om är hennes första intstrument.

Mustasch - Mustasch

Min första bekantskap med Mustasch! Inte alls dumt, faktiskt riktigt bra! Ska man säga att det musikalist befinner sig någonstans emellan hårdrock och heavy metal? Som Bruce Dickinsons soloplattor Chemical Wedding och Accident of Birth kanske, fast med en mindre begåvad spngare än Bruce Dickinson då förstås. Och detta utan minsta ambition att vara elak mot Mustasch för det låter riktigt bra och klart intressant, framförallt när det plötsligt blandas in folkmusik - och det FUNKAR! Kanonbra! Ett band som jag ska utforska mera!

Whitesnake - Forevermore

Ja, vad ska jag säga... Musikaliskt är det väl inget direkta fel. Det är samma gamla musik som det alltid har varit. Jag tycker nog att det här är snäppet bättre än förra plattan Good to be Bad. Men productionen stinker! Jag konstaterade redan när jag skrev om förra skivan att man måste hålla kontroll på baen om den inte ska bli grötigt. Man har inte lärt sig nånting i detta avseende, basen är så blöt att man kan simma i den och det påverkar dynemiken högst negativt! Men jag antar att han vill ha det så, den gode Coverdale, för det är nämligen han själv som har producerat och mixat plattan.

Nsync - No String Attached

Ytterligare en skiva som jag egentligen inte borde ta i med tång. Men eftersom jag nu en gång är intresserad av musik och utforskar för att tänja på gränserna tog jag tillfället i akt när sambon skaffade den här. Ett par av låtarna i början, som också är de mest kända, är faktiskt ganska bra även om det sedan blir lite för mycket blip-blop för min smak.

Pragma - Enpleinair

Tyvärr en i raden av mediokra popskivor som egentligen inte är dåliga, bara ofattbart tråkiga. Hyfsat framfört men med avsaknad av inlevelse, intetsägande melodier och låter "wannabe". Inget kul alls, blir förmodligen bara stående om det inte finns någon som är intresserad av att köpa den förstås?

P!ink - Funhouse

Jag är verkligen inte van att lyssna på Pink (måste det där uttropstecknet vara där?) men jag får säga att hon har attityd och inte en dålig röst heller! Inledande So What? är hur bra som helst men det blir lite drygt framåt slutet.

Lord Belial - Enter the Moonlight Gate

Jag har tidigare skrivit om några av Lord Belials skivor som alla håller hög klass. Den hör tyckte jag att det var lite si och så med. Inte dåligt alls men jag är nog inte på humör för en så har brutal skiva för tillfället. Hur som helst känner man igen sig musikaliskt!

Shakira - Laundry Service

Shakiras tredje skiva men den första med engelskspråkigt material. Hon har en alldeles speciell röst som det är svårt att inte tycka om och låtarna är onekligen medryckande. En del av dem är det i alla fall. Hur som helst är det här bra mycket bättre än vad jag kunde föreställa mig och Shakira är en artist jag kommer att utforska mer i framtiden!

Upcoming review!

I've written a review of this new album, som far only in English but I will write a Swedish version of it as well when I can find the time. I think most of you Swedes out there don't have any issues with English anyway. Stay Tuned, will put it up on Magnifik Musik soon!

Rick Vito - Band Box Boogie

Jag har tidigare tipsat om den här skivan på andra håll, men efter att åter ha lyssnat igenom den känner jag ett behov av att förnya min rekomenndation! Det är ungefär jazz-swing-honky tonk-boogie eller något sånt....

Byrd: Anthem


Det här får man kalla för klassisk symfonisk hårdrock. Det är inte alls dumt faktiskt och en platta som jag hittade i en 10-pack CD för 49:- på Ginza! Det är många sweeps och arpeggios liksom Yngwie Malmsteen eller Tony MacAlpine och sångaren käns skolad. Det låter så i alla fall och det blir faktikst lite tröttsamt i längden. En platta man kan plocka fram då och då hur som helst!

Backstreet Boys - Backstreet's Back

Lyckligtvis var det inte jag utan sambon som skaffade den här skivan. Det är väl inte dåligt egentligen och faktiskt hygglig bakgrundsmusik men hu så tråkigt! Jag har sällan hör en mer ointressant skiva tror jag.

Spice Girls - Spice


Spice Girls blev under sin pågående karriär oförskämt stora men finns hade de något som är få förunnat - en timing av att lyckas existera i precis rätt tid. Lyssnar man på debutplattan inser man dock snabbt att det här inte är särskilt bra. Jag kan tänkas behålla den som kuriosa men mycket mer än så blir det inte!

Jimmy Jansson - Flickan Från Det Blå


Jimmy Jansson bekantade sig med det svenska folket i melodifestivalen redan innan han slog igenom i dokusåpan Fame Factory, då som medlem i bandet Poets. Det här är dock en soloplatta, det första efter Fame Factory. Det är inte speciellt bra även om några av låtarna sätter sig rejält. Det är uteslutande sådana som man tyckte om och som hade en skön hook redan i nämnda dokusåpa. Det mesta är dock så slätstruket att man redan har hunnit tröttna på dem innan låtarna tagit slut...

Peter Andre - Natural


Ett synnerligen osäkert kort, men det var inte jag som köpte den i alla fall! Omslaget vittnar om musik som inte alls skulle passa mig och det gjorde den väl egentligen inte riktigt heller. Dock vill jag påstå att det var betydligt med tilltalande R&B än vad jag hade trott. Peter har en behaglig röst och det låter nästan lite Michael Jackson ibland! Jag sa nästan... Hur som helst var det klart över mina förväntningar och kanske en skiva som jag kommer att lyssna närmare på när andan faller på!

The Kentucky Headhunters - Still Pickin' (The best of)

Jag kände väl till de här figurerna till namn tidigare, men deras musik hade jag ingen koll på. Och även om jag av princip egentligen ogillar samlingskivor är det en utmärkt inkörsport till något nytt och obeprövat. Skivan är från 1994 och om jag förstår det hela rätt gjordes det tre skivor innan dess. Det här är således inte en samling som spänner över hela karriären! Men bra är det! Det är trevlig Honky Tonk som man blir riktigt glad av att lyssna på. Jag kommer att utforska det här gänget ytterligare!

Bat for Lashes - Two Suns


Det här var ytterligare en i raden av de skivor/artiser jag hade noll koll på. Jag tyckte dock att själva omslaget såg kul ut och värt att offra en stunds medvetande på! Tyvärr visade det sig vara outhärdligt! Det är väl inte dåligt egentligen, bara musik som inte passar mig och jag verkligen inte hur jag ska beskriva den! Läser man på Wikipedia rubriceras den som Art pop, folktronica och dream pop. Det är inte en så dum beskrivning kanske...

2/10

Recension: Dwight Yoakam - Tomorrow's Sounds Today


Dwight Yoakam är ingalunda något okänt kort för undertecknad, faktum är att jag brukar gilla hans skivor! Detta utan att för den skull någonsin ha rålyssnat på hans produktion. Oftast är det i en stil som jag anser vara countryns stereotyp och det är aldrig tråkigt att höra vad han har tagit för sig att spela in på skiva! Man kan förvänta sig vad som helst (som ett trumpetsolo mitt i alltihopa!) men här håller han sig rätt så traditionell. Jag hade önskat att det utmärkte sig lite mer och var lite "bredare" country men på det hela taget har jag inget att klaga på!


6/10



Teddy Thompson - Separate Ways


Det här hade jag ingen som helst koll på, men det är ju alltid roligt att utforska nya marker och det var precis det jag gjorde! Det visade sig att Teddy Thompson representerade något som jag skulle rubriera som country. Singer-songwriter säger kanske någon? Ja, det är möjligt, det är ett begrepp som jag inte har så bra koll på. Hur som helst tycker jag att det var en ganka menlös platta som förvisso är skön att lyssna på men som bortblåst efter att den har tagit slut.

Recension: Sparks - Hello Young Lover


Det enda jag tidiare hört med Sparks är egentligen deras monsterhit This Town Ain't Big Enough for the Both of Us. Det är en riktigt höjdare och man får väl säga att det kom till under glamrockens storhetsperiod. Detta även om glam- eller glitterrocken främst var ett brittiskt fenomen (Sparks är från USA). Att beskriva den här plattan rent musikaliskt är otroligt svårt. Som en ständig Bohemian Rhapsody där klassiska tongångar kombineras med rock kanske?  Hur som helst gillade jag den här plattan grymt mycket. Det är märklig musik som inte lämnar någon oberörd! Konsekvensen blir ju förstås att ingen kommer att tycka den är "sådär". Det här är stereotypen av något som man antingen älskar eller hatar!

6/10

Welcome 2 My Nighmare

Ett mycket intressant klipp om kommande plattan! 

Welcome to my Nightmare 2

Sannerligen en grym bild för nya skivan! 13:e september släpps den och jag måste säga att det är svårt att bärga sig! Får man tro Alice Coopers officiella sajt ska det finnas små flirtar med orginalet här och där. Dessutom medverkar Dennis Dunaway, Michael Bruce och Neil Smith på tre av låtarna och Bob Ezrin ska tydligen producera! Tänk, det är 35 år sedan sist... Det kommer att bli rena julafton!

Låtlista:

1. I Am Made Of You
2. Caffeine
3. The Nightmare Returns
4. A Runaway Train
5. Last Man On Earth
6. The Congregation
7. I’ll Bite Your Face Off
8. Disco Bloodbath Boogie Fever
9. Ghouls Gone Wild
10. Something To Remember Me By
11. When Hell Comes Home
12. What Baby Wants
13. I Gotta Get Outta Here
14. The Underture

Original Members of the Alice Cooper Band Record New Material for Cooper Solo Album

Hittade det här, fantastiska nyheter!