Hammerfall – No Sacrifice, No Victory – 2009
Hammerfall är ju ett band som på
något sätt bibehåller den gamla traditionen av, låt oss saga “äkta” heavy
metal. Gränsdragningar är svåra men det här ligger väl mer åt power metal
kanske. Jag är inte bekant med hela deras katalog men det är åtminstone en bra
beskrivning för den här skivan. Texterna är klyschiga, men de är det med charm
och de är det med glimten i ögat. Jag vet att jag tidigare varit inne på om Hammerfall driver med sig själva eller
inte och jag vet fortfarande inte efter den här skivan. Men jämför man den här
med Legacy
of Kings, som jag tidigare har skrivit om här på Magnifik Musik, så
tycker jag inte att det är något egentligt problem. Här spelar det nämligen
ingen roll om de är fullständigt seriösa eller om de driver med sig själva till
100%. Givetvis är kvaliteten något bättre om det visar sig att de driver lite
med sig själva, de behöver inte göra det fullt ut, men om de är gravallvarliga
är de ute på hal is. Då går de efter standard forumlär 1A och tro att de är
duktiga. Och tekniskt sett så är de faktiskt ganska duktiga, de är samspelade
och musiken är medryckande, om det råder det inget tvivel! Jag gillar sådan här
musik och det råder ingen tvekan om att de också gillar sådan här musik. Man
klarar inte av att spela så här medryckande om man inte brinner för det man
gör. Jag kan tänka mig att Hammerfall har en mycket god
livekänsla, även om jag personligen inte har något sug efter att se musik live
nuförtiden. Ska man göra jämförelser med andra band så tycker jag att
åtminstone den här skivan påminner väldigt mycket om Helloween under perioden med Michael
Kiske. Nu kommer kanske inte Joacim Cans upp i samma toner som Michael Kiske men det känns som den
typen av ”lättare” power metal utan några egentligen krusiduller. Det är inget
så kräver något större engagemang av lyssnaren, åtminstone inte om man är
intresserad av den här typen av musik, men det är lättlyssnat och medryckande!
7/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar