King Diamond – ”Them” – 1988


Det här var inte min första bekantskap med King Diamond men en av de svåraste jag har haft att ta till mig. I och för sig här jag svårt att ta till mig King Diamonds koncept överhuvudtaget eftersom jag oftast finner musiken väldigt väldigt bra medan just sången får mig att hoppas på mer. Vid något enstaka tillfälle handlar det om tilltalande melodier som sätter sig och som man, i de allra bästa av stunder, kan nynna på. Oftast är det dock inte så. Det är en skiva (och artist) som kräver aktivt lyssnande, låter man bara innehållet skölja över en som skvalmusik missar man hur mycket som helst. Det finns nyanser men det är jobbigt att hänga med i svängarna.

Det finns en mängd olika röster på skivan och jag får säga att King Diamond gör ett bra jobb med att gestalta dem. Jag är inte mest förtjust i hans karakteristiska falsettsång men den får man på köpet så att säga. Står man bara ut med den så får man en historia som börjar i plattans första spår och slutar i den sista. Det handlar alltså inte bara om lösryckta låter. Det är kanske här King Diamond storhet ligger, inte i sången, utan i konceptalbumen?


6/10

Evile – Skull – 2013



Om Metallica skulle ha stannat i växten runt plattorna Master of Puppets eller and Justice for All skulle det kanske ha kunnat låta så här idag. Jag säger absolut inte detta som någon kritik till Evile som håller en mycket hög standard hela vägen igenom. Det enda problemet är att det skiner igenom lite vilka influenser man har haft. Men egentligen kvittar det. Det här är riktigt bra även om man någon gång känner igen strukturer från förebilderna. Det är i ärlighetens namn inte bara Metallica heller. Vid något tillfälle tycker jag mig nästan vara tillbaka och lyssna på old school Helloween! Tänk Judas eller Murderer så förstår du var jag menar.

Jag gillar den här skivan och jag gillar den så mycket att jag känner att jag behöver utforsla bandet ytterligare. Jag har en skiva sedan tidigare och det finns någon till som jag inte har så det ska bli spännande. Om sen Evile påminner om Metallica i sina bästa dar, så gör de väl det. Evile gör det riktigt bra!


8/10 

Sabaton – Carolus Rex – 2012



Även om jag bara har en skiva sedan tidigare med Sabaton känner jag redan från början att jag känner igen det här. Det är inget nytt under solen och det verkar som att om man har hört en skiva med dem så har man hört alla. Nu behöver det förstås inte vara någon nackdel, en del av storheten ligger förstås i att man har en kontinuitet i sitt musicerande. Joakim Brodéns röst är väldigt speciell och om det inte vore för något annat så skulle detta egentligen vara nog fog för att införskaffa skivan. Det är Power Metal med en powerful sångare helt enkelt.

Versionen av plattan som jag skriven om har en disk på engelska och en på svenska. Egentligen är den första inte helt engelskspråkig heller eftersom det finns vissa bakgrundpartier som framförs på svenska. Jag ser inget problem i det eftersom temat på skivan är den svenska stormaktstiden. Titels syftar på Karl XII och är det latiniserade namnet på denne kung.

Låt oss säga så här. Skulle du så och välja mellan den vanliga version av skivan och denna och det skiljer i pris – tag den vanliga med bara engelskspråkiga låtar. Det funkar inte alls på svenska. Faktum är att det är mycket svårare att uppfatta texten när den framförs på ens eget modersmål, det säger väl en del om vilken språkbruk man har använt sig av?

Totalt sett är det inget fel på varken innehåll eller framförande, det är bara det att vi har hört det förut…


7/10

Nyheter: Nytt album med Omar and the Howlers - Runnin' with the Wolf


Release: 20130709