Jag känner inte att det finns så mycket mer att säga om U.D.O.s
skivor än vad jag redan har gjort. Det är i stort sett rätt bra men inget
vidare minnesvärt. Med det menar jag att efter en genomlyssning eller två finns
det inget som har satt sig. Inget man direkt kommer ihåg som står ut från det
andra. Kanske är just den här skivan något bättre på det än genomsnittet av
skivorna men det är fortfarande inget häpnadsväckande. Man skulle kunna säga
att U.D.O. står för hårdrockens hissmusik. Jäkligt bra hissmusik i och för sig…
7/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar