Det är väl lite ovanligt att man väljer att med 14 album
bakom sig namnge sitt 15:e album efter sig själv. Det är väl oftast debutalbumen
som förblir titellösa så att säga. Men om jag får spekulera så symboliserar det
för John Mellencamp en ny start. Det
föregående albumet Mr. Lucky Go Happy
var för mig mer eller mindre en katastrof och här är det frågan om en
nyuppryckning. Klassiskt rotrock åter igen med melodier som inte skäms för sig.
Det är också frågan om ett nytt skivbolag och allt vad det för med sig.
Det är alltså inte omöjligt att det ska symbolisera någon
form av nystart för John Mellencamp
och gör det inte det för honom så gör det i alla fall det för mig som lyssnare.
Det här är det fräschaste på ett tag även om alla skivorna strax före den här
inte var några misslyckanden. Det jag kan kritisera den för är att John Mellencamp experimenterar lite för
mycket på de sista låtarna vilket inte är riktigt vad han borde göra enligt
mig. Han borde inte ägna sig åt att blanda ihop alternativa stilar med det han
kan så bra, den enkla raka rocken som pryder första delen och det mesta av plattan!
7/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar