Zipper Catches Skin
(1982) – Det här är ett ganska rätt fram album som inte döljer några direkta
överraskningar. Musikaliskt låter det lite som om Michael Bruce är tillbaka och hjälper till med kompositionerna, men
så är alltså inte fallet. Däremot så är Dick
Wagner tillbaka och spelar gitarr och har även haft ett finger med i spelet
vid skrivandet av ett par av låtarna.
Det finns inga direkt hits på
skivan, åtminstone inte om man menar i någorlunda kommersiell mening men
plattan innehåller ändå flera av mina favoritlåtar med Alice: Make That Money (Scrooge’s Song), I Am the Future som fick
en plats i kultrullen Class of 1984 samt de tre nästan
sammanhängande låtarna Adaptable (Anything for You), I
Like Girls och Remarkably Insincire som inte bara
hänger ihop musikaliskt utan även textmässigt. Den enda låten som egentligen
sticker ut ordentligt är väl No Baloney Homosapiens och det är
inte i någon positiv bemärkelse!
Textmässigt är det bland det mest
komiska som någonsin kommit från Alice och med låttitlar och textrader som I’m
Alive (That was the Day My Dead pet Returned to Save My Life). Men det går
aldrig till överdrift eller saknar charm och jag gillar verkligen den här
skivan, det är fortfarande en bagatell i karriären liksom de två föregående
plattorna Special Forces och Flush the Fashion men som ligger
rätt på tidsaxeln och fungerar som något slags länk mellan den gamla goda tiden
och det mer moderna sound som snart skulle komma! – 7/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar