Kommande skivsläpp: Aerosmith - Music From Another Dimension
Release 6:e November!*
Nu är inte Aerosmith ett av mina absoluta favoritband men ändå tillräckligt intressant för att uppmärksamma ett kommande skivsläpp!
*Reservation för förändringar
Nyheter: Macy Gray - Talking Book
Jag gillade Macy Grays förra (eller om det var förrförra) skiva The Sellout skarpt så den här får nog undersökas närmare!
Kommade skivsläpp: Johnny Cash - The Complete Columbia Album Collection
Jag är rädd för att den här boxen kommer att bli alldeles för dyr med sina 63(!) diskar! Men intressant är den onekligen!
Recension: ZZ Top - La Futura - 2012
La Futura (2012) – De senaste
alstren från ZZ Top har varit allt
annat än imponerande och det var med viss fasa jag införskaffade detta nya
album. Vad skulle trion från Texas ha hittat på under de nio år av tystnad som
gått sedan Mescalero? Saken görs
naturligtvis inte bättre av bandets placeringar på olika listor av typen ”band
som borde ha lagt av” i samband med liveframträdanden!
Men vad får man då? Jo, faktiskt är
detta en återgång till de tidigare åren, liksom jag upplevde att Rythmeen var. Samtidigt är det ett
moderns sound med välproducerad ljudbild. Som producent tillsammans med Billy Gibbons står förresten Rick Rubin som kanske är mest känd för
sitt arbete med American Recordings sviten med Johnny Cash. Han har också producerat en massa annat förstås och
för min personliga del tillhör några av de bästa albumen med Slayer grädden på moset.
För materialet står till största
delen Billy Gibbons i olika
konstellationer med andra låtskrivare, Dusty
Hill och Frank Beard är endast
inblandade i en enda låt. Jag tycker det är synd att bandet verkar ha
decimerats till Billy Gibbons
personliga lekplats där Dusty och Frank mest verkar vara kompmusiker
numera. Inte för att jag egentligen kan klaga på materialet på det här albumet,
det är bara en allmän reflektion över utvecklingen. Till exempel så finns det
ingen låt där Dusty sjunger lead på
standardutgåvan av skivan. Synd, eftersom jag verkligen brukar gilla de låtar
där han tar ton!
Men var det värt att vänta i
nästan tio år på det här? Nja, så bra är det kanske inte men det är helt klart
en skiva som översteg mina förväntningar. Det är många medryckande låtar där
några faktiskt har potential att hamna på någon sorts favoritlista så småningom
och det faktiskt som om de har roligt med musiken igen! De senaste albumen har
verkat så oerhört pretentiösa och experimentella att man kunnat ana en viss
idétorka eller skapandeångest. Men här känns det som om allt det faller på
plats igen. Glimten i ögat fungerar och det är onekligen en skön platta som jag
inte ångrar mitt införskaffande av! – 7/10
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)