Recension: Kelly Clarkson – Breakaway – 2004

Jag tänkte egentligen inleda den här minirecensionen med att be om ursäkt för mitt höga betyg och konstatera att jag egentligen inte tycker om sådan här radiovänlig musik som ligger någonstans mellan pop och rock. För det gör jag verkligen inte. Men de tre, fyra första låtarna ungefär tilltalar mig rejält och det finns helt klart ett bra melodiskt material i dem. Kelly Clarksons röst är väl i sig inget speciellt, hon har inte mera inlevelse än någon annan och låter inte bättre, men hon låter inte sämre heller. Hon låter ungefär som man kan förvänta sig att sådan här musik låter och framförs helt enkelt. Hur som helst så tänker jag inte be om ursäkt för att jag sätter ett högt betyg för när man har lyssnat igenom hela skivan så upptäcker man att det faktiskt inte håller hela vägen igenom. Det är lite halvbra mest hela tiden, men det innebär ju också att det är lite halvdåligt mest hela tiden, förutom den inledande kvartetten låtar kanske. Jag hade från början tänkt ge skivan ett betyg i storleksklassen sju av tio, men efter att ha gått igenom hela skivan och fått den i färskt minne kan jag inte göra det. Den andra halvan drar ned det så pass mycket att det inte kan bli frågan om ett högre betyg än…

5/10