Magnus Uggla – Den Ljusnande Framtid är Vår – 1980

Jag skulle egentligen vilja ge den här skivan två omdömen, dels ett där man tar hänsyn till att låtarna vid det här laget är sönderspelade och ett där det är ställt bortom allt tvivel att de allra flesta faktiskt borde höra hemma på en ”greatest hits” platta med Uggla. Detta kommer naturligtvis inte att ske men jag uppmanar läsaren att själv klura ut vilket betyg som skulle vara adekvat ur sönderspelningssynpunkt eftersom jag inte kommer att ta någon hänsyn till det här. Det är oerhört ironiska och samtida texter och en stil som står någonstans mitt emellan vad den gode Herr Uggla sysslar med nuförtiden och de tidigare – ännu mer rebelliska, albumen. Den här skivan gjorde under en tid när Uggla fortfarande sjöng sin låtar och inte bara gapade så högt som möjligt. Melodierna är överlägsna mycket av det som har kommit senare och det vet i tusan om inte det här är Ugglas bästa album – annars är det bra nära i alla fall!

8/10